<\/p>\n
Kampen f\u00f6r strejkr\u00e4tten (del 1)<\/p>\n
Varf\u00f6r k\u00e4nns strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan s\u00e5 kr\u00e5nglig?<\/strong><\/p>\n De flesta politiska fr\u00e5gor verkar stora och sn\u00e5riga innan man satt sig in i dem. Det brukar ordna sig efter n\u00e5gra tr\u00e4ffar i en studiecirkel, med samtal d\u00e4r man k\u00e4nner sig trygg nog att vara okunnig. Begreppen faller p\u00e5 plats. Man kan relatera situationer i sitt eget liv till det man pratar om. Det g\u00e5r att l\u00e4ra sig om varf\u00f6r nazister delar flygblad p\u00e5 Avenyn, hur det kommer sig att m\u00e4n \u00e4r mer v\u00e5ldsben\u00e4gna och hur ursprungsbefolkningar har p\u00e5verkats n\u00e4r imperialistiska nationalstater brett ut sig \u00f6ver v\u00e4rlden. Antifascism, feminism och kolonialism \u00e4r stora omr\u00e5den, och allt kan man inte l\u00e4ra sig, men de flesta kan finna en ing\u00e5ng som g\u00f6r att man k\u00e4nner sig lite klokare n\u00e4r man l\u00e4mnar studiecirkeln och traskar ut i den kyliga v\u00e5rkv\u00e4llen.<\/p>\n Men n\u00e4r det kommer till den h\u00f6gaktuella fr\u00e5gan om att strejkr\u00e4tten kommer inskr\u00e4nkas s\u00e5 verkar vi kunna sitta hur m\u00e5nga timmar som helst, utan att fr\u00e5getecknen r\u00e4tat ut sig. Hur kommer vardagen egentligen p\u00e5verkas efter att lagen g\u00e5tt igenom? Vad har lag\u00e4ndringen f\u00f6r l\u00e5ngsiktiga konsekvenser? R\u00e4tten att ta till strids\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 jobbet k\u00e4nns konstigt abstrakt, som att den inte har n\u00e5got med mig att g\u00f6ra. Varf\u00f6r k\u00e4nns det s\u00e5?<\/p>\n Fortsatt r\u00e4tt till abort, s\u00e4nkta koldioxidutsl\u00e4pp, kortare v\u00e5rdk\u00f6er. Det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5gor vi \u00e4r beredda att k\u00e4mpa f\u00f6r, eftersom vi kan f\u00f6rest\u00e4lla oss konsekvenserna i v\u00e5ra och v\u00e5ra k\u00e4ras liv om vi inte k\u00e4mpar. R\u00e4tten att vidta strids\u00e5tg\u00e4rder skiljer sig fr\u00e5n alla dessa exempel. Strids\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r olika s\u00e4tt att k\u00e4mpa. Klart att det kan k\u00e4nnas viktigt och fint att varsla om strejk, att utlysa blockad eller att komma \u00f6verens med sina arbetskamrater om att maska med vissa arbetsuppgifter. Det \u00e4r d\u00e4r och d\u00e5, n\u00e4r vi deltar i kamp, som arbetaren uppt\u00e4cker sig sj\u00e4lv som politiskt subjekt och d\u00e4r klasskampen visualiseras som allra tydligast. Men det \u00e4r inte strejkvarslet i sig som \u00e4r m\u00e5let. Sagt p\u00e5 ett annat s\u00e4tt: Att k\u00e4mpa f\u00f6r kortare k\u00f6 till transv\u00e5rden \u00e4r att k\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4tten att leva. Att k\u00e4mpa f\u00f6r strejkr\u00e4tten \u00e4r att k\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4tten att k\u00e4mpa. Och varf\u00f6r ska vi k\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4tten att k\u00e4mpa? Jo, f\u00f6r att det vi faktiskt k\u00e4mpar f\u00f6r \u00e4r, i f\u00f6rl\u00e4ngningen, m\u00f6jligheten att segra.<\/p>\n \u201dVi ska verka f\u00f6r att \u00f6ka arbetarklassens frihet p\u00e5 alla olika s\u00e4tt och framf\u00f6r allt v\u00e5r m\u00f6jlighet att k\u00e4mpa. Samtidigt m\u00e5ste vi f\u00f6rsvara det som vi redan uppn\u00e5tt. Vi vill f\u00f6ra samman kampen om dagspolitiska krav med det \u00f6vergripande m\u00e5let.\u201d<\/em> (Ur Fram\u00e5t kamraters plattform)<\/p>\n Att segra \u00e4r inte n\u00e5got som dagens v\u00e4nster \u00e4r s\u00e4rskilt bortsk\u00e4md med. M\u00e5nga aktivister likv\u00e4l som teoretiker, till exempel Wendy Brown<\/em> i Att vinna framtiden \u00e5ter, \u00e4r inne p\u00e5 att v\u00e4nstern till och med r\u00e4knat bort segern som m\u00f6jlighet. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4tten till strids\u00e5tg\u00e4rder aldrig tagit fart som en fr\u00e5ga att sl\u00e5ss f\u00f6r. En v\u00e4nster som \u00e4r p\u00e5 retr\u00e4tt prioriterar inte offensiva vapen. Kanske kan det vara en anledning till att strejkr\u00e4tten som politisk fr\u00e5ga inte riktigt har lyft fr\u00e5n marken.<\/p>\n Att agitera f\u00f6r strejkr\u00e4tten inneb\u00e4r att vi \u00e4nd\u00e5, n\u00e5gonstans, kan f\u00f6rest\u00e4lla oss en framtid d\u00e4r vi som arbetar inte l\u00e4ngre \u00e4r passiva och l\u00e5ter oss behandlas hur som helst. En framtid d\u00e4r vi kommer vilja k\u00e4mpa tillsammans p\u00e5 jobbet, d\u00e4r vi kommer att beh\u00f6va g\u00f6ra det. Det kan ocks\u00e5 vara att f\u00f6rest\u00e4lla sig den politiska strejken som vapen, som kan dras fram f\u00f6r klimatet, f\u00f6r sjukv\u00e5rden eller f\u00f6r skolan. Att s\u00e4ga att strejkr\u00e4tten \u00e4r v\u00e4rd att k\u00e4mpa f\u00f6r \u00e4r att n\u00e5gonstans kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig arbetarklassen som en makt som f\u00f6r\u00e4ndrar samh\u00e4llet, att f\u00f6rest\u00e4lla sig oss inte bara som konsumenter med \u201dkonsumentmakt\u201d, utan som de som b\u00e4r upp hela samh\u00e4llet.<\/p>\n Att klasskonflikten f\u00f6rdunklas och arbetare g\u00f6rs till \u201dkonsumenter\u201d \u00e4r tydligt ocks\u00e5 i fackliga sammanhang. M\u00e5nga p\u00e5 v\u00e5ra jobb v\u00e4ljer fackf\u00f6rbund som man v\u00e4ljer vilken annan tj\u00e4nst som helst, beroende p\u00e5 vad det kostar och vilka individuella f\u00f6rdelar man f\u00e5r, som till exempel f\u00f6rs\u00e4kringar. Besluten om vad en LO-ansluten lokal klubb ska k\u00e4mpa f\u00f6r och hur man ska k\u00e4mpa tas oftast inte av oss p\u00e5 golven, vi som ber\u00f6rs, utan centralt. Strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan har gjort detta tydligt. Trots att m\u00e5nga lokala klubbar tar st\u00e4llning emot inskr\u00e4nkningen av strejkr\u00e4tten, f\u00f6r att fackliga gr\u00e4sr\u00f6tter k\u00e4mpat j\u00e4rnet och diskuterat, folkbildat och snackat med arbetskamrater och f\u00f6rtroendevalda, s\u00e5 pausar inte de politiska kugghjulen, tv\u00e4rtom skyndas de p\u00e5. N\u00e4r gr\u00e4sr\u00f6tter m\u00e4rker att deras engagemang inte lyssnas till, och att toppstyret kv\u00e4ser lokala klubbars vilja, s\u00e5 \u00e4r risken stor att passiviteten bereder ut sig och organisationsgraden forts\u00e4tter sjunka. Varf\u00f6r ska jag vara med i facket? Det h\u00e4nder \u00e4nd\u00e5 ingenting? Och de lyssnar inte.<\/p>\n \u201dWe contacted the large unions, but we didn\u2019t get much support from them. They always saw our problems as individual cases and not as a general problem with the company. Our situation didn\u2019t improve, so we decided start our own union club with help of Malm\u00f6 LS of SAC. Our problems are not only individual, they are common to us as a group. That\u2019s why we are trying to fix them together.\u201d<\/em> (En medlem i det nystartade facket Sk\u00e5ne Migrant Workers ber\u00e4ttar hur sv\u00e5rt det varit f\u00f6r dem att k\u00e4mpa genom de stora fackf\u00f6rbunden)<\/p>\n I botten av strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan ligger f\u00f6rst\u00e5s de fackliga strategifr\u00e5gor som varit med hela nittonhundratalet \u2013 i kampen mellan kapital och arbete, hur ska arbetare b\u00e4st h\u00e4vda sina intressen? Syndikalister och Hamnarbetarf\u00f6rbundet har delvis kommit fram till andra svar \u00e4n LO-f\u00f6rbunden, TCO, Saco och Unionen. Hamnarbetarf\u00f6rbundets direktdemokratiska modell fr\u00e4mjar medlemmarnas stridbarhet, aktivitet och initiativ. Centralismen i LO- f\u00f6rbunden b\u00e4ddar f\u00f6r m\u00f6jligheter till breda \u00f6verenskommelser, men ju l\u00e4ngre bort fr\u00e5n golvet besluten tas desto mindre engagerade blir medlemsbasen. Och ju passivare medlemmar, desto mindre m\u00e5na blir de f\u00f6rtroendevalda att f\u00f6rankra sina beslut. Fackpamparna har genom goda samtal med kapitalet snart man\u00f6vrerat ut konkurrerande fackliga modeller, och man kan kalla det skickligt, eller tragiskt. Risken \u00e4r att de f\u00f6rlamar den bas de st\u00e5r p\u00e5 \u2013 de f\u00f6rlamar oss<\/em>.<\/p>\n I strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan kan man k\u00e4nna smaken av ett svunnet nittonhundratal, d\u00e5 klasskonflikten tog en tydligare och \u00f6ppnare form och d\u00e4r strids\u00e5tg\u00e4rderna m\u00e5nga g\u00e5nger var tunga nog att f\u00e5 v\u00e5gen att tippa \u00f6ver till arbetarklassens f\u00f6rdel. De segrar vi tog hade ett pris, men de f\u00f6r\u00e4ndrade klassens levnadsstandard och \u00e4r det enskilt viktigaste sk\u00e4let till att Sverige blev ett v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle. Smaken blir bitter n\u00e4r vi snart kan r\u00e4kna \u00e4ven strejkr\u00e4tten till v\u00e5ra f\u00f6rluster.<\/p>\n En annan, lika sorglig, anledning till att strejkr\u00e4tten \u00e4r kr\u00e5nglig \u00e4r bristen p\u00e5 \u00f6verlapp mellan fackliga r\u00f6relser och antirasistisk, feministisk och hbtq-r\u00f6relse, liksom till klimatr\u00f6relse. \u00c4r kopplingen inte uppenbar? Eftersom kampen f\u00f6r strejkr\u00e4tten som sagt \u00e4r en kamp f\u00f6r m\u00f6jligheten att segra, s\u00e5 hade vi beh\u00f6vt visioner om framtider d\u00e4r segrarna \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga. S\u00e5dana visioner hade kunnat s\u00e4tta strids\u00e5tg\u00e4rderna i sitt r\u00e4tta sammanhang. Vi tar n\u00e5gra exempel.<\/p>\n Klimatet. Vid skolstrejkerna f\u00f6r klimatet s\u00e5 elever f\u00f6rv\u00e4grar samh\u00e4llet sin n\u00e4rvaro i skolb\u00e4nken, det vill s\u00e4ga eleverna f\u00f6rv\u00e4grar nationalstaten Sverige en framtida v\u00e4lutbildad arbetskraft om vuxengenerationen v\u00e4grar ta sitt ansvar f\u00f6r klimatet. Strejken str\u00e4cker sig inte till mer \u00e4n n\u00e5gra dagar, och \u00e4r p\u00e5 det s\u00e4ttet symbolisk, men demonstrerar klimatfr\u00e5gans vikt.<\/p>\n \u201dVarf\u00f6r ska jag studera f\u00f6r en framtid som snart kanske inte finns? Varf\u00f6r ska jag l\u00e4ra mig en massa fakta n\u00e4r den viktigaste faktan helt uppenbarligen inte betyder n\u00e5nting f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle?<\/em>\u201d (Greta Thunberg, dec 2018)<\/p>\n Den fackliga \u00f6desfr\u00e5gan om strejkr\u00e4tten, samtida med klimatstrejkerna, h\u00e5ller p\u00e5 att avg\u00f6ras och med det f\u00f6rv\u00e4gra dagens klimatstrejkare en chans att vara lika radikala p\u00e5 sina framtida arbetsplatser. N\u00e4r de \u00e4r soph\u00e4mtare, som s\u00e4ger: Varf\u00f6r ska vi h\u00e4mta soporna n\u00e4r storbolag forts\u00e4tter smutsa ner luften? N\u00e4r de \u00e4r hamnarbetare, som s\u00e4ger: Varf\u00f6r ska vi lasta av containrar med massa konsumtionsvaror som egentligen inte beh\u00f6vs? Och s\u00e5 har vi den politiska strejken, d\u00e4r alla som arbetar kan demonstrera sin h\u00e5llning i stora politiska fr\u00e5gor, oavsett verksamhetsomr\u00e5de. Just den politiska strejken \u00e4r en fr\u00e5ga Det som ska inskr\u00e4nkas \u00e4r inte bara strejkr\u00e4tten, utan v\u00e4nsterns politiska fantasi. Om alternativa fackliga modeller tynar bort s\u00e5 \u00e4r det verktyg i klasskampens verktygsl\u00e5da som f\u00f6rsvinner. Vi \u00e4r samtidigt medvetna om att klasskampen fortskrider med eller utan strejkr\u00e4tt. \u00d6verallt och hela tiden, bara v\u00e4xlande i intensitet och i hur synlig den. De fria fackf\u00f6rbunden kommer hitta nya juridiska stigar f\u00f6r strids\u00e5tg\u00e4rder, och strejker kommer att bryta ut oavsett om de \u00e4r varslade eller ej. Liberalerna kan \u00f6nska hur h\u00e5rt de vill \u2013 historien \u00e4r inte slut.<\/p>\n I del 2 kommer vi att utv\u00e4rdera v\u00e5rt arbete i strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kampen f\u00f6r strejkr\u00e4tten (del 1) Varf\u00f6r k\u00e4nns strejkr\u00e4ttsfr\u00e5gan s\u00e5 kr\u00e5nglig? De flesta politiska fr\u00e5gor verkar stora och sn\u00e5riga innan man satt sig in i dem. Det brukar ordna sig efter n\u00e5gra tr\u00e4ffar i en studiecirkel, med samtal d\u00e4r man k\u00e4nner sig trygg nog att vara okunnig. Begreppen faller p\u00e5 plats. Man kan relatera situationer […]<\/p>\n
\nd\u00e4r det \u00e4r l\u00e4tt att bli f\u00f6rvirrad i strejkr\u00e4ttsdebatten. Parterna bakom f\u00f6rslaget h\u00e4vdar att den politiska strejken inte kommer p\u00e5verkas, men i Arbetsdomstolens remissyttrande uttrycks oron att den nya lagstiftningen kommer inskr\u00e4nka \u00e4ven den politiska strejken. Vi kan inte veta, f\u00f6rr\u00e4n det redan \u00e4r f\u00f6r sent!<\/p>\n