{"id":965,"date":"2025-07-04T15:45:32","date_gmt":"2025-07-04T15:45:32","guid":{"rendered":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/?p=965"},"modified":"2025-07-04T15:45:32","modified_gmt":"2025-07-04T15:45:32","slug":"aterpublicering-av-texter-fran-take-concrete-action","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/?p=965","title":{"rendered":"\u00c5TERPUBLICERING av texter fr\u00e5n Take Concrete Action"},"content":{"rendered":"\n

Hemsidan f\u00f6r det radikala klimatn\u00e4tverket Take Concrete Action (TCA) som vi var del av ligger numera nere, s\u00e5 texterna som vi och v\u00e5ra kamrater skrev tillsammans \u00e4r inte tillg\u00e4ngliga l\u00e4ngre. Detta tycker vi \u00e4r synd! Med anledning av att det nu \u00e4r ett \u00e5r sedan TCA 2.0 – Pulp Fiction gick av stapeln med klimatl\u00e4ger och aktion i G\u00e4vle s\u00e5 v\u00e4ljer vi att \u00e5terpublicera texterna h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r hemsida.<\/em><\/p>\n\n\n\n

–<\/p>\n\n\n\n

TCA 1.0<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsta klimatl\u00e4gret arrangerades av Take Concrete Action i Slite p\u00e5 Gotland, mot cementf\u00f6retaget Cementa.<\/em><\/p>\n\n\n\n

JOBBEN OCH KLIMATET<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r riksdagen r\u00f6stade f\u00f6r att Cementa skulle forts\u00e4tta sin kalkbrytning trots Mark- och Milj\u00f6domstolens avvisning, s\u00e5 r\u00e4ttf\u00e4rdigade samtliga partier detta med h\u00e4nvisning till den negativa p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsmarknaden som v\u00e4ntades ifall kalkbrytningen i Slite skulle upph\u00f6ra. P\u00e5 ren svenska riskerar m\u00e5nga att f\u00f6rlora sina jobb. Fackf\u00f6rbundet Svensk Betongs uppdaterade konsekvensanalys i Mars 2022 varnar f\u00f6r att varsel v\u00e4ntas inom bygg- och anl\u00e4ggningssektorn, cirka 175 000 personer kommer p\u00e5verkas direkt[1].<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inga nyheter att grundvattnet p\u00e5 Gotland l\u00e4nge varit hotat av kalkbrytningen i Slite. Redan f\u00f6r 11 \u00e5r sedan var Mark- och Milj\u00f6domstolen skeptiska till att l\u00e5ta Cementa forts\u00e4tta kalkbrytningen, d\u00e4rf\u00f6r fick f\u00f6retaget bara ett 10-\u00e5rigt tillst\u00e5nd (som l\u00f6pte ut 31 oktober 2021) ist\u00e4llet f\u00f6r det 20-\u00e5riga tillst\u00e5nd de hade ans\u00f6kt om. Det har allts\u00e5 aldrig varit en fr\u00e5ga om ifall Cementa kan forts\u00e4tta sin kalkbrytning i all evighet, utan snarare om n\u00e4r den b\u00f6r avslutas. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det f\u00f6rv\u00e5nande att makthavarna inte har en plan f\u00f6r hur de personer vars jobb f\u00f6rsvinner av minskad cementproduktion ska kompenseras.<\/p>\n\n\n\n

Ludwig Merckle, del\u00e4gare av Heidelberg Cement och med en f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 totalt 5,8 miljarder dollar, tillsammans med de andra riskkapitalisterna som badar i profiter p\u00e5 bekostnad av klimatet, har uppenbarligen pengarna att kompensera de arbetare som kan t\u00e4nkas tillf\u00e4lligt f\u00f6rlora jobbet i och med en gr\u00f6n omst\u00e4llning. Varf\u00f6r pratar inte makthavarna om det?<\/p>\n\n\n\n

Vad vi ist\u00e4llet ser fr\u00e5n makthavarna \u00e4r en f\u00f6rskjutning av ansvar. N\u00e4r Mark och Milj\u00f6domstolen v\u00e4grar ge tillst\u00e5nd kliver riksdagen in och f\u00f6rl\u00e4nger tillst\u00e5ndet \u00e4nd\u00e5. Inga krav st\u00e4lls p\u00e5 Cementa att ens skala ned; inga krav st\u00e4lls p\u00e5 byggf\u00f6retagen att diversifiera anv\u00e4ndningen av byggmaterial bortom cement. I riksdagen diskuteras nu ifall standarden p\u00e5 grundvattnets renlighet kan dras ned, snarare \u00e4n ifall Cementa kan t\u00e4nkas ansvara f\u00f6r de skador de redan orsakat. Politikerna skickar en tydlig signal: N\u00e4r f\u00f6retag \u00f6vertr\u00e4der milj\u00f6lagarna \u00e4r det milj\u00f6lagarna som ska \u00e4ndras, inte f\u00f6retagen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi som milj\u00f6aktivister pekar p\u00e5 det oh\u00e5llbara i situationen, s\u00e5 \u00e4r det enligt vissa vi som h\u00e5lls ansvariga f\u00f6r problemen politikerna och fossilf\u00f6retagen satt oss i. Det \u00e4r makthavarna (Staten och Heidelberg Cement) som har haft ansvar f\u00f6r att se till att en omst\u00e4llning kan ske utan att det drabbar vanligt folk, n\u00e5got de har vetat om l\u00e4nge, och som hade g\u00e5tt att planera f\u00f6r. Ist\u00e4llet anv\u00e4nder de sig av \u201cjobben vs. klimatet\u201d-narrativet som urs\u00e4kt f\u00f6r att forts\u00e4tta business as usual. Hyckleriet i detta g\u00e5r oss inte f\u00f6rbi: Det \u00e4r v\u00e4ldigt talande att riksdagen pl\u00f6tsligt b\u00f6rjar bry sig om arbetare, n\u00e4r de nylige inskr\u00e4nkte b\u00e5de strejkr\u00e4tten och LAS. Troligen eftersom riksdagen inte g\u00f6r detta f\u00f6r arbetares skull, utan g\u00e5r n\u00e4ringslivstopparnas \u00e4renden. Staten sitter, som l\u00e4nge k\u00e4nt, i fossilkapitalets kn\u00e4.<\/p>\n\n\n\n

Oavsett vad s\u00e5 kommer Cementa, som alla andra f\u00f6retag, forts\u00e4tta f\u00f6rst\u00f6ra milj\u00f6n s\u00e5 l\u00e4nge det ger vinst. De som profiterar p\u00e5 milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relse kommer inte vilja stoppa den. Detta \u00e4r en av huvudanledningarna till att klimatkrisen inte kan l\u00f6sas inom kapitalismen. Vi i arbetarklassen tvingas l\u00f6nearbeta f\u00f6r att \u00f6verleva, men samtidigt \u00e4ventyras v\u00e5r \u00f6verlevnad av utsl\u00e4ppen fr\u00e5n industrierna m\u00e5nga av oss tvingas arbeta i.<\/p>\n\n\n\n

Ingen ska beh\u00f6va v\u00e4lja mellan arbetsl\u00f6shet eller klimatkatastrof. Omst\u00e4llningen ska inte drabba arbetare. L\u00e5t de som profiterar p\u00e5 klimatkrisen betala f\u00f6r den!<\/p>\n\n\n\n

–<\/p>\n\n\n\n

TCA 2.0<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Andra klimatl\u00e4gret arrangerades av Take Concrete Action i G\u00e4vle, mot pappersmassaf\u00f6retaget Stora Enso.<\/em><\/p>\n\n\n\n

PULP FICTION<\/p>\n\n\n\n

Vi har fruktat den, vi har levt av och i den, bearbetat och genom \u00e5rhundranden format den, f\u00f6r att idag kanske framf\u00f6r allt projicera dr\u00f6mmar och \u00f6nskningar p\u00e5 den. Genom de nordiska l\u00e4ndernas allemansr\u00e4tt har vi, i varierande omfattning, r\u00e4tt att r\u00f6ra oss genom den. Vi tar svampen, b\u00e4ren och djuren som lever i den f\u00f6r givet. Alla har en relation till den. Den talas om som en vara och en tillg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Men hur blir gr\u00f6na skogar till guld? Och vad g\u00f6r det med skogen?<\/p>\n\n\n\n

Vi st\u00e5r inf\u00f6r fullst\u00e4ndig klimatkatastrof. Till f\u00f6ljd av att utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser f\u00f6r\u00e4ndrat den kemiska balansen i v\u00e5r atmosf\u00e4r, hettas jorden upp. \u00d6versv\u00e4mningar, torka och konflikter om minskade tillg\u00e5ngar f\u00f6ljer som en konsekvens.<\/p>\n\n\n\n

Etablissemanget s\u00e4ger att skogen \u00e4r r\u00e4ddningen. Skogen binder koldioxid, och f\u00f6r varje kapat tr\u00e4d planteras tv\u00e5 nya. Det \u00e4r tyv\u00e4rr inte fullt s\u00e5 enkelt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att skogen ska kunna binda n\u00e5gonting effektivt beh\u00f6ver den st\u00e5, och det l\u00e4nge. Det som tillverkas av skogen beh\u00f6ver dessutom anv\u00e4ndas till l\u00e5nglivade produkter, s\u00e5 att de inte omedelbart f\u00f6rbrukas och sl\u00e4pper koldioxidet igen. Kol lagras dessutom inte bara i tr\u00e4den utan \u00e4ven i marken d\u00e4r tr\u00e4den tidigare stod. Efter en kalavverkning har marken l\u00e4mnats naken och sl\u00e4pper ut tonvis v\u00e4xhusgaser.<\/p>\n\n\n\n

I Sverige anv\u00e4nds n\u00e4stan 80% av avverkad skog till kortlivade produkter, och 25% till specifikt pappersmassa, i en enormt energikr\u00e4vande industri. Pappersmassaindustrin \u00e4r de fr\u00e4msta p\u00e5drivarna av kalhyggesbruk, eftersom det ger snabb tillg\u00e5ng till billigt virke av l\u00e5g kvalitet. De \u00e4r motorn i d\u00f6dsmaskinen.<\/p>\n\n\n\n

De nya tr\u00e4den \u00e4r heller inte samma sak som skogen som st\u00e5tt d\u00e4r innan. En skog \u00e4r en biologisk m\u00e5ngfald, en blandning av gammalt och nytt, inte bara en rad tr\u00e4d utan ett avancerat ekosystem och hem f\u00f6r tusentals hotade arter. Men den sortens skog \u00e4r inte l\u00e4tt att tj\u00e4na pengar p\u00e5. Skogsindustrin vill ha raka led av identiska tr\u00e4d.<\/p>\n\n\n\n

Det lobbyorganisationer, l\u00e4ttk\u00f6pta politiker och tveksamma forskare kallar skog, \u00e4r inte detsamma som de flesta av oss t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e4r vi h\u00f6r ordet. Det \u00e4r inte en sn\u00e5rig, r\u00f6rig, livlig plats. Det \u00e4r gigantiska plantager. Sedan nittiotalets slut anv\u00e4nder b\u00e5de FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO) och svenska skogsbolag en definition av skog som till och med inkluderar kalhyggen. Ett incestu\u00f6st f\u00f6rh\u00e5llande r\u00e5der mellan svenska myndigheter, skogsindustrin och forskningen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Bolsanaro beviljar sk\u00f6vlingen av avl\u00e4gsna regnskogar \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00f6rfasas p\u00e5 distans, men det \u00e4r dags att vi v\u00e4nder blicken till hotet mot en betydligt n\u00e4rmare skog. Kalhyggen i Sverige och vattenkris i Brasilien h\u00e4nger ihop, inte minst genom skogskoncernen Stora Enso som \u00e4r dem som tj\u00e4nar de stora pengarna medan urfolk tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttas d\u00e4r och samebyars r\u00e4ttigheter kr\u00e4nks h\u00e4r. Vi v\u00e4nder blicken mot skogen, inte bara f\u00f6r skogen i sig, utan f\u00f6r klimatet och framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Den PR-bild som skogsindustrin har lyckats etablera p\u00e5 sin verksamhet \u00e4r total fiktion \u2013 pulp fiction.<\/p>\n\n\n\n

Vi m\u00e5ste g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t saken, och vi f\u00f6rst\u00e5r att vi beh\u00f6ver g\u00f6ra det nu<\/p>\n\n\n\n

R\u00e4ddningen p\u00e5 klimatn\u00f6dl\u00e4get framst\u00e4lls ofta som en fr\u00e5ga om v\u00e5r konsumtion. I n\u00e5gon m\u00e5n \u00e4r det naturligtvis sant, men det \u00e4r en f\u00f6rflyttning av skuld fr\u00e5n dem som gjort sig rika p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljningen av kortlivat skr\u00e4p till oss som tvingats k\u00f6pa det. Eng\u00e5ngsf\u00f6rpackningar, reklamfolders och papperskvitton \u00e4r bara n\u00e5gra exempel p\u00e5 saker som skulle g\u00f6ra st\u00f6rre nytta i sin ursprungliga form: skogen. Medvetna konsumtionsval r\u00e4cker inte, vi m\u00e5ste st\u00e4lla om hela skiten.<\/p>\n\n\n\n

Vi anser att klimatpolitik i sin k\u00e4rna \u00e4r klasspolitik och att kampen om omst\u00e4lld produktion i slut\u00e4ndan \u00e4r en fr\u00e5ga om \u00e4gandet av den. Allts\u00e5 kommer solidariteten arbetare emellan att vara avg\u00f6rande. Men v\u00e5r makt g\u00e5r bortom makten p\u00e5 jobbet. Precis som att kollegor uppt\u00e4cker sin makt n\u00e4r de st\u00e4ller gemensamma krav eller tar en kollektiv konflikt, p\u00e5 samma s\u00e4tt uppt\u00e4cker vi v\u00e5r makt i massaktionen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r hundratals, tusentals eller tiotusentals m\u00e4nniskor g\u00e5r ihop och best\u00e4mmer sig f\u00f6r att st\u00e4nga ett cementbrott p\u00e5 Gotland, blockera v\u00e4g f\u00f6r fascister eller tar natten tillbaka p\u00e5 internationella kvinnodagen, s\u00e5 uppt\u00e4cker de sin kollektiva makt som massa. Att stoppa klimatkatastrofen kommer att kr\u00e4va en massr\u00f6relse p\u00e5 gator, i kalkbrott och p\u00e5 mosskl\u00e4dda stigar.<\/p>\n\n\n\n

Vi tvingas l\u00f6nearbeta f\u00f6r att \u00f6verleva, men samtidigt \u00e4ventyras v\u00e5r \u00f6verlevnad av utsl\u00e4ppen fr\u00e5n industrierna m\u00e5nga av oss arbetar i. Arbetare h\u00e5lls gisslan av fossilkapitalismen. S\u00e5 fort vi kr\u00e4ver handling mot klimatkrisen, s\u00e5 hotas vi med f\u00f6rlust av v\u00e5ra jobb.<\/p>\n\n\n\n

Klimataktivister f\u00f6rv\u00e4ntas svara p\u00e5 fr\u00e5gan om vilka jobb som skulle ers\u00e4tta till exempel ett milj\u00f6- och klimatvidrigt cementbrott. Trots att Sverige \u00e4r ett av de rikaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden och att m\u00e5nga gjort sig snuskigt rika p\u00e5 v\u00e5ra naturresurser s\u00e5 finns det inte p\u00e5 kartan att f\u00f6retag eller stat skulle kompensera de arbetare som skulle beh\u00f6va skolas om i en gr\u00f6n omst\u00e4llning. Ingen ska beh\u00f6va v\u00e4lja mellan arbetsl\u00f6shet eller klimatkatastrof. Omst\u00e4llningen ska inte drabba dig och mig.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t de som profiterat p\u00e5 klimatkrisen betala f\u00f6r den!<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r naturligtvis bara b\u00f6rjan. F\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge v\u00e5r civilisation kr\u00e4ver st\u00e4ndig tillv\u00e4xt och profit s\u00e5 kommer jordens resurser alltid vara under f\u00f6rhandling och angrepp. Vi kan inte hoppas p\u00e5 att v\u00e5rt nuvarande ekonomiska system ska g\u00f6ra n\u00e5gon form av omst\u00e4llning.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r m\u00e5nga tj\u00e4nar f\u00f6r mycket p\u00e5 att det inte ska ske. Vi m\u00e5ste gemensamt sl\u00e5 oss ur det och tillsammans skapa n\u00e5got nytt. Ett s\u00e4tt att leva som inte kr\u00e4ver alltings l\u00f6nsamhet och produktivitet utan ser v\u00e4rde i liv som s\u00e5dant, f\u00f6r sig sj\u00e4lv. En v\u00e4rld utan skogsbaroner, sv\u00e4lt och tv\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

–<\/p>\n\n\n\n

SKOGSLANDET<\/p>\n\n\n\n

Skogsbruket i Sverige blir mer och mer brutalt. 5000 nordiska skogsarter, varav 2000 finns i Sverige, \u00e4r p\u00e5v\u00e4g att utrotas som ett resultat av skogsbruket, enligt SLUs artdatabank. 43% av Sveriges r\u00f6dlistade arter bor i skog. N\u00e4r milj\u00f6m\u00e5let Levande skogar sattes 1999 hade 10% av alla skogsavverkningar en stor negativ p\u00e5verkan p\u00e5 skogar med s\u00e4rskilt h\u00f6ga naturv\u00e4rden (s.k. h\u00e4nsynskr\u00e4vande biotoper).<\/p>\n\n\n\n

2015 f\u00f6rdubblades siffran: en av fem skogsavverkningar skadade h\u00e4nsynskr\u00e4vande biotoper. (Skogsstyrelsen har inte redovisat mer aktuella siffror, mer om det senare, men vi har goda sk\u00e4l att tro att det inte blivit b\u00e4ttre med \u00e5ren.)<\/p>\n\n\n\n

Andelen skyddad natur i Sverige ligger p\u00e5 15% av ytan, enligt SCB. Arealen \u00e4r skevt f\u00f6rdelad; naturreservaten \u00e4r flest i syd trots att majoriteten av skogar med h\u00f6ga naturv\u00e4rlden ligger i norr. D\u00e4r \u00e4r naturreservaten f\u00f6r sm\u00e5 och utspridda f\u00f6r att kunna vara till gagn f\u00f6r de arter vars \u00f6verlevnad kr\u00e4ver stora ytor att kunna r\u00f6ra sig p\u00e5. Kalhyggesbrukad \u201dskog\u201d \u00e4r om\u00f6jlig f\u00f6r n\u00e4stintill alla arter, s\u00e4rskilt de hotade och r\u00f6dlistade, att \u00f6verleva i.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 p\u00e5st\u00e5r LRF Skogsbrukarna (Lantbrukarnas Riksf\u00f6rbund),  att 58% av Sveriges skog \u00e4r skyddad. Industrin har intresse av att sk\u00f6nm\u00e5la skogsbruket, och att f\u00f6rvanska statistik.<\/p>\n\n\n\n

Du kanske undrar: \u00c4r inte skogsbruket mer milj\u00f6v\u00e4nligt i l\u00e5nga loppet, n\u00e4r det ers\u00e4tter produkter fr\u00e5n fossila industrier (t.ex. ers\u00e4tta plastsugr\u00f6r med papperssugr\u00f6r)? Det \u00e4r tesen som politiker, i gemenskap med Skogsindustrierna, driver.<\/p>\n\n\n\n

Att r\u00e4kna p\u00e5 substitutionseffekten (effekten av att ers\u00e4tta fossila produkter med skogsprodukter) \u00e4r som b\u00e4st os\u00e4ker. Det finns ingen standardmetod, vilket inneb\u00e4r att anv\u00e4ndning av tr\u00e4dmaterial med kolineh\u00e5ll p\u00e5 1 kilo kan leda till alltifr\u00e5n en utsl\u00e4pps\u00f6kning av 4 kilo CO2 till en utsl\u00e4ppsminskning p\u00e5 28 kilo CO2. Flera studier visar p\u00e5 att skogsavverkningar \u00e4r s\u00e4mre f\u00f6r klimatet oavsett om man tar substitutionseffekten i beaktande eller inte.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r? Produkterna som tillverkas best\u00e5r till 80% av eng\u00e5ngsprodukter: pappersmassa och bioenergi. Bioenergi ger dessutom mer koldioxidutsl\u00e4pp per producerad energienhet \u00e4n t.ex. olja. <\/p>\n\n\n\n

Men, tr\u00e4d f\u00e5ngar ju upp koldioxid oavsett om de \u00e4r planterade eller naturligt f\u00f6rekommande? Forskare som k\u00f6pts upp av pappersmassa- och skogsindustrierna p\u00e5st\u00e5r att kalhyggen har \u00f6kat volymen av tr\u00e4d i Sverige, vilket inneb\u00e4r att mer koldioxid kan f\u00e5ngas in. Ja, men d\u00e5 m\u00e5ste man komma ih\u00e5g att tr\u00e4den ocks\u00e5 ska huggas ned en g\u00e5ng, s\u00e5 att denna koldioxid ska sl\u00e4ppas ut igen.<\/p>\n\n\n\n

Kol lagras inte heller bara i tr\u00e4den utan \u00e4ven i marken d\u00e4r tr\u00e4den tidigare stod. Under en kalavverkning sopas marken naken och sl\u00e4pper ut flera ton v\u00e4xhusgaser. Det tar mellan 40 till 150 \u00e5r, beroende p\u00e5 geografisk plats, f\u00f6r planterade tr\u00e4d att f\u00e5nga upp lika mycket koldioxid som sl\u00e4pps ut i samband med en avverkning.<\/p>\n\n\n\n

Klockan tickar: vi har inte s\u00e5 mycket tid. D\u00e4rf\u00f6r driver pappersmassa- och skogsindustriernas lobby en mjuk form av klimatf\u00f6rnekelse: De f\u00f6rnekar FNs givna tidsram f\u00f6r CO2-minskningar. Riktlinjerna f\u00f6r koldioxidminskningar fram till 2045 \u201dkan leda till beslut om att bevara skogens kollager\u201d som skogskapitalets f\u00f6retr\u00e4dare sj\u00e4lva uppger i ett rundabordssamtal.<\/p>\n\n\n\n

Att r\u00e4dda skogen och klimatet skulle s\u00e5klart skada deras vinster. Denna till synes oskyldiga f\u00f6rskjutning av tidsramen g\u00f6r att skogskapitalet inte bara f\u00f6rnekar deras klimatp\u00e5verkan utan utm\u00e5lar just kalhyggen som l\u00f6sningen p\u00e5 problemet kalhyggen hj\u00e4lpt till att skapa.<\/p>\n\n\n\n

Skogskapitalet har d\u00e4rf\u00f6r beslutat att intensifiera deras \u201dp\u00e5verkansarbete\u201d (l\u00e4s: propagandaproduktion) mot beslutsfattare och allm\u00e4nheten i stort. <\/p>\n\n\n\n

KORRUPTION I FORSKARV\u00c4RLDEN<\/p>\n\n\n\n

Sagan om skog i Sverige \u00e4r en saga om korruption. Ett incestu\u00f6st f\u00f6rh\u00e5llande r\u00e5der mellan svenska myndigheter, pappersmassaindustrin, skogsindustrin och forskningen. Kapitalets n\u00e4ra band till staten, forskningen och lagstiftandet \u00e4r ofr\u00e5nkomligt i ett kapitalistiskt samh\u00e4lle. Men \u00e4ven med detta i beaktning \u00e4r skogskapitalet s\u00e4rskilt skaml\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n

Antalet forskare som sitter i bolagsstyrelser \u00e4r m\u00e5nga; En styrelseledamot f\u00f6r ett bolag \u00e4r skyldig att verka f\u00f6r bolagets vinst, annars bryter man mot aktiebolagslagen. Forskaren Tomas Lundmark \u00e4r praktexemplet. Han \u00e4r skogs\u00e4gare, satt 2011-2015 i skogs\u00e4garf\u00f6reningen Norra Skogs styrelse, f\u00e5tt pris av skogs\u00e4garf\u00f6reningen Mellanskog f\u00f6r att hans forskningen fr\u00e4mjat deras intressen och med sin fru Annika Nordin \u00e4ger han ett konsultbolag som har Sveaskog (statligt \u00e4gt skogsbolag) som kund.<\/p>\n\n\n\n

Annika Nordin \u00e4r professor i skoglig ekologi vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet, d\u00e4r majoriteten av skogsforskning sker) och satt sj\u00e4lv 2017-2020 i Sveaskogs styrelse med ett arvode p\u00e5 185 000 kronor per \u00e5r. 2021 blev hon chef p\u00e5 Stora Enso (findl\u00e4nsk och svensk skogsindustrikoncern) bredvid hennes forskning. Rektorn p\u00e5 SLU f\u00f6respr\u00e5kar \u00f6ppet f\u00f6r att forskningen ska styras av kapitalintressen: \u201dsamverkan mellan forskning och n\u00e4ringslev sker brett i akademin\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Sedan Artdatabanken frikopplades fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket och satts under SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) rapporterar anst\u00e4llda att arbetsklimatet har f\u00f6rs\u00e4mrats d\u00e5 p\u00e5tryckningarna att skydda skogsindustrins intressen har \u00f6kat. Exempelvis i en debattartikel om skogsbrukets bidrag till artd\u00f6den ber\u00e4ttar etmologen Anna Leijfelt-Sahl\u00e9n med kollegor att de tvingades mildra kritiken s\u00e5 l\u00e5ngt det gick. Efter minskade anslag p.g.a. M-KD budgeten sparkades m\u00e5nga och enbart fogliga anst\u00e4llda fick lov att stanna. Nu har artdatabanken \u201dfler informanter \u00e4n biologer, och man b\u00f6jer sig i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning f\u00f6r politiken och industrin\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Forskningsorganet Skogforsk f\u00f6respr\u00e5kar \u00f6ppet kalhyggen och finansieras med 50 miljoner om \u00e5ret av staten. Skogsforsks vd Charlotte Bengtsson har en l\u00f6n p\u00e5 1,5 miljoner och satt fram till 2022 i styrelsen f\u00f6r SCA (Svenska Cellulosa AB, Europas st\u00f6rsta privata skogs\u00e4gare) d\u00e4r hon hade ett arvode p\u00e5 625 000 kronor och 2300 aktier i f\u00f6retaget.<\/p>\n\n\n\n

Peter Holmgren, ocks\u00e5 uppk\u00f6pt av industrin, var instrumentell i omdefinieringen av skog till att inneb\u00e4ra tr\u00e4dplantage och kalhyggen och driver numera konsultf\u00f6retaget FutureVistas AB som oms\u00e4tter 2,5 miljoner och skriver rapporter f\u00f6r pappersindustrin d\u00e4r de utm\u00e5las som \u201dklimatneutrala\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Forskare som g\u00e5tt mot industriernas sk\u00f6nm\u00e5lade narrativ mobbas ut av kollegor i Sverige medans de hyllas av forskarsamfunden internationellt. Kapitalets kontroll \u00f6ver kunskapsproduktionen i akademin \u00e4r s\u00e4llan s\u00e5h\u00e4r \u00f6ppen.<\/p>\n\n\n\n

KORRUPTION I STATEN<\/p>\n\n\n\n

Staten och skogskapitalet sitter ocks\u00e5 i samma tr\u00e4dkoja. Skogsstyrelsen, den svenska myndigheten i fr\u00e5gor som r\u00f6r skog, har alltid haft sp\u00e4nningar mellan milj\u00f6f\u00f6respr\u00e5kare och n\u00e4ringslivskramare. N\u00e4r G\u00f6ran Enander, k\u00e4nd f\u00f6r sitt milj\u00f6engagemang, tillsattes som generaldirekt\u00f6r protesterade skogskapitalet h\u00f6gljutt i media.<\/p>\n\n\n\n

Enligt skogsindustrierna \u00e4r det allts\u00e5 givet att Skogsstyrelsens ledning ska vara deras kn\u00e4hundar. De kallar Skogsstyrelsen f\u00f6r \u201dv\u00e5r myndighet\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Och skogskapitalet brukar till sist f\u00e5 som de vill: Spiken i kistan f\u00f6r Enander var hans deltagande p\u00e5 en konferens med Naturskyddsf\u00f6reningen, vilket centerpartisten och landsbygdsministern Eskil Erlandsson informerade honom \u00f6ver telefon att lobbyorganisationen Skogsindustrierna tyckte var \u201dol\u00e4mpligt\u201d.<\/p>\n\n\n\n

G\u00f6ran Enander deltog \u00e4nd\u00e5 och kort d\u00e4refter sparkades han med svepsk\u00e4let om \u201dbrister i ekonomin\u201d. En minister fungerar allts\u00e5 som Skogsindustriernas budb\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n

En statlig tj\u00e4nsteman ser till att n\u00e4r generaldirekt\u00f6ren, p\u00e5 vad som uppges vara en objektiv statlig myndighet, inte \u00e4r lojal mot skogskapitalet s\u00e5 sparkas han. <\/p>\n\n\n\n

KORRUPTION I SKOGSTYRELSEN<\/p>\n\n\n\n

Den eftertr\u00e4dande generaldirekt\u00f6ren Monika Stridsman rev m\u00e5nga av de milj\u00f6fr\u00e4mjande initiativ och utredningar som G\u00f6ran Enander drivit igenom och f\u00f6rs\u00f6kte flertal g\u00e5nger m\u00f6rka rapporter om skogsindustriernas kastastrofala klimatp\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n

Men efter att Sossarna 2016 tillsatte Herman Sundqvist, stor skogs\u00e4gare och \u00f6ppen f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r kalhyggen, har skogskapitalets kontroll \u00f6ver myndigheten h\u00e5rdnat. Han har uppgett sig inte vilja publicera material som s\u00e4tter skogsindustrin i ett negativt ljus. N\u00e5gra utredningar om j\u00e4v eller intressekonflikter, som annars \u00e4r standard hos myndigheter, g\u00e4ller inte p\u00e5 Skogsstyrelsen.<\/p>\n\n\n\n

Under Herman Sundqvists ledning har Skogsstyrelsen numera slutat inventeringen och registreringen av nyckelbiotoper (omr\u00e5den med s\u00e4rskild m\u00e4ngd r\u00f6dlistade arter och h\u00f6ga naturv\u00e4rden), vilket lett till att de nyckelbiotoper som \u00e4nnu inte registreras i Sverige fritt kan avverkas. \u00c4r de inte registrerade, s\u00e5 finns de inte i statens \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n

Sedan Centerpartiet kr\u00e4vde att nyckelbiotopsinventeringen inte skulle \u00e5terupptas, som punkt 26 av januariavtalet 2019, har detta fortg\u00e5tt. Vendela Engstr\u00f6m har i en aktuell artikelserie p\u00e5 tidiningen Arbetaren avsl\u00f6jat hur nyckelbiotoper numera till\u00e5ts avregistreras fr\u00e5n skogs\u00e4gares marker. Sedan det blev m\u00f6jligt har totalt 212 avregistreringar gjorts, enligt Skogsstyrelsen. 67 av dessa nyckelbiotoper hade registrerats innan 2019, n\u00e4r beslutet att avveckla nyckelbiotopsinventeringen togs.<\/p>\n\n\n\n

Skogsstyrelsen har \u00e4ven uppgett att \u201dm\u00e5let [om milj\u00f6h\u00e4nsyn i skogsbruket] \u00e4r uppn\u00e5tt\u201d trots att alla experter \u00e4r eniga om motsatsen. Detta har lett till att utredningar om f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r ett h\u00e5llbart skogsbruk har stoppats. M\u00e4ngder av tj\u00e4nstem\u00e4n har sagt upp sig fr\u00e5n Skogsstyrelsen som ett resultat av Herman Sundqvists h\u00e5rt n\u00e4ringslivslojala linje. <\/p>\n\n\n\n

JOBBEN<\/p>\n\n\n\n

En av Sveriges st\u00f6rsta industrier s\u00e4gs vara skogsindustrin. En vanlig uppfattning \u00e4r att \u201dskogen \u00e4r v\u00e5rt gr\u00f6na guld och har bidragit med jobb och tillv\u00e4xt i \u00e5ratal,\u201d som sossarna uttryckt det. Men statistiken tyder p\u00e5 att denna syn \u00e4r f\u00f6rlegad.<\/p>\n\n\n\n

I Europa har jobben inom skogssektorn minskat med en tredjedel mellan 2000 och 2015. Skogsstyrelsen har f\u00f6rt statistik p\u00e5 ekonomi och milj\u00f6h\u00e4nsyn relaterat till skog i deras Skogstatistiska \u00e5rsbok<\/em> sedan 1951. De slutade pl\u00f6tsligt ge ut den 2015, och den sista \u00e5rsboken konstaterade att skogsn\u00e4ringens ekonomiska bidrag \u00e4r \u201dt\u00e4mligen begr\u00e4nsat och minskande\u201d.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rdet f\u00f6r skogsbruk, tr\u00e4varu-, massa- pappers- och pappersvaruindustrinbidrog tillsammans till en ynka 2,2% av BNP. Man kan ju gissa varf\u00f6r Skogsstyrelsen, som ju sitter i skogskapitalets kn\u00e4, valde att upph\u00f6ra publicera s\u00e5dan information.<\/p>\n\n\n\n

Skogsindustrierna har s\u00e5klart ett starkt egeintresse att r\u00e4ttf\u00e4rdiga sitt existensber\u00e4ttigande. De har uppgett att skogsn\u00e4ringen syssels\u00e4tter 115 000 personer, n\u00e4r SCB (Statistiska centralbyr\u00e5n) rapporterar en ynka 65 000 sysselsatta. Skogskapitalet \u00e4r dessutom helt beroende av statligt st\u00f6d: regeringen ger dem 15 miljarder (ja, du l\u00e4ste r\u00e4tt, 15 MILJARDER) i skatterabatter. 2017 var skogsbolagen de fr\u00e4msta av svenska f\u00f6retag som levde p\u00e5 bidrag.<\/p>\n\n\n\n

Politiker spottar allts\u00e5 p\u00e5 vanliga m\u00e4nniskor som beh\u00f6ver n\u00e5gra ynka kronor i st\u00f6d f\u00f6r att \u00f6verleva, men de ger gladeligen bort miljarder till f\u00f6retagens \u00e4gare som aktivt utarmar v\u00e5r natur.<\/p>\n\n\n\n

Men skogsindustrin skapar ju fortfarande jobb? Ja, men vilka \u00e4r m\u00e4nniskorna som syssels\u00e4tts i skogsindustrin? En \u00f6verv\u00e4gande majoritet \u00e4r utl\u00e4ndska migrantarbetare som utnyttjas in p\u00e5 skinnet av skogsindustrin.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga larmar om obetalda l\u00f6ner, 16-timmars pass och till och med sv\u00e4lt. Bilden av den glade svenska arbetaren med toppluva och yxa i hand \u00e4r propaganda, inget annat. De verkliga arbetarna i skogsindustrin, \u00e4r ofta l\u00e5ngv\u00e4ga hitresta fr\u00e5n Baltikum och \u00d6steuropa f\u00e5r knappt n\u00e5got st\u00f6d av myndigheter eller fackf\u00f6rbund.<\/p>\n\n\n\n

En del l\u00e4mnar Sverige mer nedbrutna och fattiga \u00e4n n\u00e4r de kom hit. Skogsindustrin gynnar kapital\u00e4garna, inte arbetarna.<\/p>\n\n\n\n

VEM TJ\u00c4NAR P\u00c5 DET?<\/p>\n\n\n\n

Skogsindustrin klarar sig inte ekonomiskt, till den grad att de pumpas in miljarder varje \u00e5r av statens pengar f\u00f6r att ens h\u00e5lla den vid liv. Och vi har heller inga stora lager i befolkningen som gynnas av v\u00e4lbetalda skogsjobb.<\/p>\n\n\n\n

Vem tj\u00e4nar p\u00e5 allt detta? Jo, pappersmassaindustrin. Kalhyggen ger n\u00e4mligen s\u00e4llan kvalitetsvirke som man kan g\u00f6ra m\u00f6bler och andra varor av. Ist\u00e4llet anv\u00e4nds majoriteten av skogsytan f\u00f6r att f\u00e5 fram tr\u00e4massa som sedan kan brytas ned och 80% blir eng\u00e5ngsprodukter (t.ex. papperssugr\u00f6r). Pappersindustrin kr\u00e4ver s\u00e5 mycket tr\u00e4massa f\u00f6r att h\u00e5lla sin slit-och-sl\u00e4ngrpoduktion ig\u00e5ng att Sveriges skogar inte r\u00e4cker till.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga ton importeras fr\u00e5n t.ex. Ryssland och Estland ocks\u00e5, d\u00e4r skogsbruket inte ens f\u00f6rs\u00f6ker verka milj\u00f6v\u00e4nligt. Pappersmassaindustrin \u00e4r d\u00e4rmed de fr\u00e4msta p\u00e5drivarna av kalhyggesbruk. De \u00e4r motorn i d\u00f6dsmaskinen s\u00e5 att s\u00e4ga.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4GANDER\u00c4TTEN<\/p>\n\n\n\n

Centralt i argumenten som anv\u00e4nds av skogsindustriernas anh\u00e4ngare \u00e4r \u00e4gander\u00e4tten. LRF driver idogt kampanjen \u201ddet goda \u00e4gandet\u201d och en st\u00e4rkt \u00e4gander\u00e4tt har blivit en k\u00e4rnfr\u00e5ga f\u00f6r b\u00e5de dem och det n\u00e4ra sammanbundna Centerpartiet.<\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4ven utanf\u00f6r de mer extrema falangerna anses \u00e4gander\u00e4tten vara en sj\u00e4lvklarhet. F\u00f6r att ge ett smakprov p\u00e5 just hur helig \u00e4gander\u00e4tten anses vara i maktens rum f\u00e5r vi g\u00e5 tillbaka till Visby 2016. Charlotta Riberdahl, lagman vid G\u00f6ta Hovr\u00e4tt, bjuds in till paneldiskussionen \u201dVem ska s\u00e4tta agendan f\u00f6r ny skogspolitik?\u201d arrangerat av SLU och Future Forests.<\/p>\n\n\n\n

Hon f\u00e5r fr\u00e5gan: \u201dHur ser du p\u00e5 \u00e4gander\u00e4tten?\u201d Varp\u00e5 hon svarar med en motfr\u00e5ga: \u201dMan kan fundera p\u00e5, ska man till\u00e5ta ett s\u00e5 stort privat \u00e4gande av en s\u00e5 viktig naturresurs som \u00e4r av stort nationellt intresse, men ocks\u00e5 av globalt intresse ur milj\u00f6synpunkt?\u201d<\/p>\n\n\n\n

En vecka senare sparkades Charlotta Riberdahl. \u201dS\u00e5 kan du inte s\u00e4ga,\u201d s\u00e4ger statssekreteraren i ett privat telefonsamtal till henne.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4ringsdepartementet f\u00f6rfattade ett kort pressmeddelande d\u00e4r de uppgav \u201dbrustet f\u00f6rtroende\u201d som sk\u00e4l. \u201dNu h\u00e5ller jag mig bara till d\u00f6mande,\u201d uppger hon.<\/p>\n\n\n\n

KOLONIALISM<\/p>\n\n\n\n

Vi har n\u00e4rmat oss en av kapitalismens mest centrala grundstenar: privategendomen. Lagen att en enskild person eller f\u00f6retag kan \u00e4ga t.ex. en skog \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklar.<\/p>\n\n\n\n

Privategendom \u00e4r ett relativt nytt p\u00e5fund. I kapitalismens f\u00f6delse runt 1500 och 1600-talet b\u00f6rjade ackumulationen av kapital p\u00e5 allvar och med det begicks n\u00e5gra av de st\u00f6rsta brotten mot m\u00e4nskligheten. Dessa brott g\u00e5r ofta under samlingsnamnet kolonialism. 1542 deklarerade Gustav Vasa att \u201ds\u00e5dana \u00e4gor som obebyggda ligga tillh\u00f6r Gud, Oss\u201d (med \u201dOss\u201d menar han sig sj\u00e4lv) \u201doch Kronan och ingen annan\u201d.<\/p>\n\n\n\n

De \u201d\u00e4gor\u201d han refererade till va det landomr\u00e5det i norr som f\u00f6r svenskarna va outforskat och d\u00e4rmed vitt p\u00e5 kartan, utan landsgr\u00e4nser och glest befolkat. De som bodde d\u00e4r i tusentals \u00e5r tillbaka kallades samer. Efter Gustav Vasas deklaration p\u00e5b\u00f6rjades den process av st\u00f6ld och f\u00f6rtryck som p\u00e5g\u00e5r \u00e4n idag.<\/p>\n\n\n\n

Kolonialismen har tagit sig m\u00e5nga uttryck genom \u00e5rhundradena. F\u00f6rst etablerades kolonier, svenskar flyttade upp f\u00f6r att bos\u00e4tta sig och Sapmi skulle bli \u201dSveriges V\u00e4stindien\u201d. Samerna tvingades in i ett system av \u201dlappskatteland\u201d som kunde g\u00e5 i arv och s\u00e4ljas, men dessa togs successivt \u00f6ver av svenska b\u00f6nder under 1700 och 1800-talen. En statlig utredning 1920 kom passande nog fram till att samerna aldrig haft \u00e4gander\u00e4tt till sina gamla marker.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 va det med det. Samerna tv\u00e5ngskristnades under hot och naturreligionen och kulturen f\u00f6rklarades olagliga. Gr\u00e4nserna som successivt uppr\u00e4ttades mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland ledde till s\u00e5riga tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar. Urbefolkningen utsattes f\u00f6r traumatiska rasbiologiska unders\u00f6kningar \u2013 pseudovetenskap som svenska staten anv\u00e4nde f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga st\u00f6lden av samernas marker.<\/p>\n\n\n\n

Svensk skogspolitik har i m\u00e5ngt och mycket beh\u00e5llit sin koloniala syn p\u00e5 skogen i norr. Det \u00e4r en resurs som h\u00e4nsynsl\u00f6st ska utnyttjas, helt utan intresse f\u00f6r de som bor i och runt den. <\/p>\n\n\n\n

VEM BEST\u00c4MMER \u00d6VER N\u00c5GOT SOM TILLH\u00d6R ALLA?<\/p>\n\n\n\n

Skogsindustrin, pappersmassaindustrin, skogspolitiken och stora delar av skogsforskarv\u00e4rlden \u00e4r rutten. Vad var sant f\u00f6r Cementa-fallet \u00e4r \u00e4ven sant h\u00e4r: Staten och kapitalet sitter i samma tr\u00e4dkoja. Deras fr\u00e4msta m\u00e5l \u00e4r att krama maximal profit ur skogen, och att p\u00e5 olika s\u00e4tt legitimera detta.<\/p>\n\n\n\n

Vi i TCA vill stoppa detta. Men vi vill mer \u00e4n s\u00e5. Vi st\u00e4ller oss emot ett ekonomiskt system d\u00e4r skogen eller n\u00e5gon annan naturresurs kan \u00e4gas och exploateras av ett f\u00e5tal f\u00f6r att tj\u00e4na pengar. Vi v\u00e4nder oss emot ett samh\u00e4lle d\u00e4r ekonomisk vinning alltid \u00e4r det st\u00f6rsta och viktigaste goda, till och med p\u00e5 bekostnad av v\u00e5r m\u00f6jlighet att \u00f6verleva som art.<\/p>\n\n\n\n

Vi vill se ett samh\u00e4lle som pr\u00e4glas av solidaritet. D\u00e4r vi alla gemensamt och under tydlig demokratisk kontroll \u00e4ger det som faktiskt tillh\u00f6r oss alla, planeten vi bor p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hemsidan f\u00f6r det radikala klimatn\u00e4tverket Take Concrete Action (TCA) som vi var del av ligger numera nere, s\u00e5 texterna som vi och v\u00e5ra kamrater skrev tillsammans \u00e4r inte tillg\u00e4ngliga l\u00e4ngre. Detta tycker vi \u00e4r synd! Med anledning av att det nu \u00e4r ett \u00e5r sedan TCA 2.0 – Pulp Fiction gick av stapeln med klimatl\u00e4ger […]<\/p>\n

Read More… from \u00c5TERPUBLICERING av texter fr\u00e5n Take Concrete Action<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":861,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-965","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/965","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=965"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/965\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":966,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/965\/revisions\/966"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/861"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=965"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=965"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/xn--framtkamrater-sfb.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}