Klass och organisationens roll
Vi menar att arbetarklassen är en exploaterad grupp i samhället. Det innebär att vi skapar mer värde än vad vi får ut i betalning för vårt arbete. De som tillgodoser sig mervärdet är kapitalistklassen. Det är de som äger produktionsmedlen, det vill säga allt det som tillsammans med mänskligt arbete krävs för att producera en vara eller tjänst. De lever på sin utsugning av vårt arbete. Det finns en självklar konflikt oss emellan, och det är den som vi kallar för klasskamp. Den är grunden för det kapitalistiska systemet, och finns ständigt närvarande i hela samhället.
Mellan arbetarklassen och kapitalistklassen finns ett mellanskikt som både möjliggör och understödjer exploatering, till exempel genom att arbetare tillåts leda, fördela och övervaka arbete. Den här skiktningen bidrar till splittring av arbetarklassen och försvagar vår position gentemot kapitalistklassen.
Vi vill avskaffa klassamhället, och det är därför vi väljer att organisera oss. Vi tror varken på att passivt invänta revolutionära situationer, eller att vi alltid skulle kunna leda kampen. Organisationens roll är att delta i, understödja och skärpa de konflikter som oundvikligen uppstår och pågår.
Vi ska verka för att öka arbetarklassens frihet på alla olika sätt och framför allt vår möjlighet att kämpa. Samtidigt måste vi försvara det som vi redan uppnått. Vi vill föra samman kampen om dagspolitiska krav med det övergripande målet.
Vi vill att arbetarklassen organiserar sig för ett samhälle utan klasser eller stater där ingen blir exploaterad, vilket är det vi vanligtvis kallar för kommunism.
Vi vill kräva åt varandra liv som går att leva
Arbetarklassen är heterogen, den består av olika identiteter och kategorier. Deras olika behov och krav måste tas på allvar inom klassen, men precis som att kategorierna kan vara en grund för organisering kan de användas för att splittra arbetarklassen.
Eftersom kapitalistklassen försöker spela ut oss mot varandra är det vår uppfattning att vi som feministisk och antirasistisk organisation måste ställa höga krav på oss själva. Företeelser som till exempel rasism, transfobi, homofobi och sexism splittrar och försvagar oss, eftersom enigheten utgör vår styrka. Vi är dessutom motståndare till förtrycket i sig självt, eftersom vi strävar efter alla arbetares fullständiga frigörelse. Det är vår uppfattning att arbetarklassen aldrig kan leva fullvärdiga liv under kapitalismen, men att det klasslösa samhället inte är en absolut garanti för hela mänsklighetens frigörelse.
Fascism och antifascism
Fascism är klasskamp i den mån att den är ett aggressivt vapen mot arbetarrörelsens framsteg, eller en desperat åtgärd för att behålla status quo. Dess form, uttryck och klassbas varierar beroende på kontext.
Vi är antifascister, av ren nödvändighet i egenskap av stridbar arbetarrörelse och därför att vi på olika sätt inte passar in i fascismens vulgära världsbild. Det betyder att vi aktivt försöker förhindra fascistisk propagandaspridning och fascisters möjlighet att organisera sig.
Internationalism
Arbetare i alla länder har gemensamt att bli exploaterade och därmed ett gemensamt intresse av att bedriva klasskamp. Det är därför viktigt att vi står i solidaritet med andra arbetares kamp var den än bedrivs.
Vi stödjer alla arbetares kamp för frihet och självbestämmande. Denna frihetssträvan kan innebära detsamma som en strävan efter nationell självständighet, men det innebär inte att vi per automatik stödjer alla statsbildningar som kommer ur en sådan kamp.
Organisationen vill ingå i internationella nätverk och samarbeten. Vår solidaritet över nationsgränser är en styrka.